Så mycket mindre tjänar kvinnor i Europa

Jämställda löner i Slovenien & stora löneskillnader i Estland

Europeiska kvinnor tjänar i snitt 73,6 procent av vad en man tjänar. Att lönerna ser olika ut mellan de både könen är inget nytt, frågan är bara hur mycket mindre kvinnor egentligen tjänar. Är lönegapet verkligen så stort som det framställs? Expertvalet reder ut oklarheterna. 

Det är lätt att tro att de länder med högt BNP och höga medellöner, också kan presentera jämställda löner fördelat mellan könen. Den teorin går snabbt i bitar vid en närmare granskning. Enligt Eurostats mätningar är det sju europeiska länder vars kvinnor tjänar minst 90 procent av vad männen tjänar. Dessa länder är Slovenien, Malta, Polen, Belgien, Luxembourg, Italien och Kroatien.

Slovenien är det land där kvinnor och mäns löner är mest lika. Skillnaden ligger på 3,2 procent enligt Eurostat, medan realskillnaden efter justering ligger på 0,6 procent. Problemet med denna typ av mätningar är nämligen att män och kvinnor i hög grad har väldigt olika typer av jobb, samt att kvinnor i högre grad arbetar deltid.

En deltidsarbetande undersköterska tjänar av förklarliga skäl mindre än en heltidsarbetande lastbilschaufför. Dessa två yrkesgrupper används som exempel, eftersom de är väldigt könsuppdelade, även om allt fler män arbetar inom vården och ett antal kvinnor har fått upp ögonen för chaufförsyrket.

Utveckling och möjlighet till förbättring 

Av de länder vars löner har analyserats, ligger Estland sämst till vad gäller lika löner. Den genomsnittliga kvinnan tjänar endast 70,1 procent av vad den estniska mannen tjänar. Det skulle vara som om kvinnan tjänar 20 000 kronor, medan mannen tjänar drygt 28 500 kronor varje månad. 

I Tjeckien är kvinnors löner 32,1 procent lägre och i Tyskland är löneskillnaden mellan kvinnor och män 21,4 procent. Däremot är det inte bara dagens siffror som har betydelse. Det är även relevant att se på hur löneutvecklingen sett ut under flera år.

När en jämförelse görs mellan 2006 och 2013, kan det konstateras att även där ligger Slovenien i topp. Löneskillnaderna har under dessa sju år minskat med 60 procent. Genom att studera varje år i detalj kan man även se att denna minskning skedde snabbt och på kort tid. Redan innan 2013 hade löneskillnaderna minskat markant i Slovenien.

Hur ser löneskillnaderna ut i Sverige? 

Sverige finns inte med bland botten eller toppen av denna analys. I SCB:s mätningar är löneskillnaderna i Sverige omkring 13 procent, medan skillnaden i Eurostats rapport från 2013 ligger på 15,2 procent. När datan justeras är den oförklarliga skillnaden mellan kvinnor och mäns lön i Sverige endast 0,9 procent.

En svensk kvinna tjänar i genomsnitt 27 300 kronor i månaden, medan mannen har en månadslön på 31 500 kronor. Den genomsnittliga lönen skiljer sig även mellan de olika sektorerna i privat och offentlig sektor. I kommunerna tjänar män och kvinnor ganska lika, det är endast 6 procent som skiljer lönerna åt. Även på statlig nivå har kvinnor och män relativt lika löner, kvinnan tjänar 92 procent av vad mannen tjänar.

Inom den privata sektorn är löneskillnaden hos arbetare 9 procent, vilket kanske delvis beror på att män och kvinnor utför ungefär samma typ av arbete. På tjänstemannasidan är siffrorna betydligt mindre smickrande. Kvinnorna tjänar 81 procent av vad mannen tjänar, vilket delvis beror på att män i högre grad innehar chefspositioner.

På landstingsnivå kommer Sverige ner till samma nivå som Tjeckien och Tyskland. Här tjänar kvinnorna endast 76 procent av vad männen tjänar. Anledningen är till stor del att det är här vi finner vård- och omsorgsyrkena. Undersköterskor, sjuksköterskor och vårdare är alla yrken som är kvinnodominerade, med 93 procent kvinnor av den totala arbetskraften inom yrkesgruppen.

Vilka är de förklarande faktorerna för löneskillnaderna mellan män och kvinnor i Sverige?

Det finns flera faktorer som har betydelse, varav tre av dessa presenteras här:

1. Det finns fler deltidsarbetande kvinnor jämfört med män 

Av alla arbetsföra kvinnor, arbetar 17 procent deltid. För männen är denna siffra 8,1 procent. Kvinnor går i högre grad ner i arbetstid då de får barn jämfört med män. Inom vårdrelaterade yrken har landstingen haft svårt att etablera fler fasta tjänster, vilket gör att många inom äldrevården och hemsjukvården fastnar i vikariat under väldigt många år. Inom många vårdande yrken väljer dessutom många kvinnor att gå ned i arbetstid på grund av stress och hög arbetsbelastning.

Här kommer en historia direkt från hemtjänsten i en mindre svensk kommun:
Genom att gå ned på deltid inom hemstjänsten har den anställda möjlighet att ta extra skift. Extraskiften kan tas på obekväma tider och de innebär en högre timlön jämfört med ordinarie timlön. Deltidsarbete som kombineras med extra skift gör att personen kan arbeta färre och fler valda timmar, men samtidigt få ut en högre månadslön, jämfört med om personen hade haft en heltidstjänst.

Som vårdare eller undersköterska är det alltså i vissa fall ekonomiskt fördelaktigt att inte välja en heltidstjänst. Detta möjliggör en högre lön, vilket är bra, men samtidigt skvallrar det som en allvarligt problem inom yrkessektorn för vård och omsorg. 

2. Kvinnor tar ut längre föräldraledighet

Föräldraledighet ska inte förväxlas med föräldrapenningen. Föräldraledighet kan vara obetald ledighet. Kvinnor är hemma i snitt 15,3 månader för varje barn. Siffran för män ligger på 3,8 månader. Däremot verkar det som att svenska män vill vara hemma med barnen i högre grad än vad som sker.

De främsta orsakerna är att det är mer ekonomiskt om kvinnan är hemma och mannen jobbar, en direkt effekt av skillnaden mellan män och kvinnors lön. Dessutom vill många kvinnor vara hemma med sina barn, och det verkar vara svårare för män att hävda att det är viktigt för dem att spendera lika mycket tid med barnen när de är små. Givetvis kan det delvis förklaras av exempelvis amningen, vilket i viss mån kräver att mamman är tillgänglig.

Samtidigt verkar det fortfarande finnas en allmän uppfattning om att spädbarn i högre grad behöver sin mor under de första månaderna. De publiceras dock regelbundet nya rapporter om att så inte borde vara fallet, utan att det är viktigt för små barn att umgås med båda sina föräldrar i lika hög grad.

3. Kvinnor står för 86 procent av sjukfrånvaron

Denna siffra är svår att förstå och acceptera. Det är också den högsta rapporterade sjukfrånvaron bland kvinnor någonsin. Sjukfrånvaron är särskilt hög inom vårdyrkena, en sektor med hög fysisk ansträngning och stressnivå. Drabbas kvinnor i högre grad av sjukdom eller tenderar de i högre grad att rapportera sjukdom?

Kvinnor är mindre risktagande än män, vilket kan leda till att de i högre grad uppsöker läkarvård vid ohälsa. Dessutom är behandling och forskning relativt dålig inom sjukdomar som ofta drabbar kvinnor. Som exempel kan bland annat nämnas muskuloskeletala besvär och psykiska sjukdomar.

Försäkringskassan menar att kvinnor i högre grad har dubbelarbete i form av förälder och förvärvsarbetande jämfört med män. Trötthet som beror på detta är högre bland kvinnor i Sverige jämfört med andra EU-länder. Det kan eventuellt knytas till svenska normer om att man själv ska ansvara och ta hand om sina barn, medan inhyrd hjälp i form av barnskötare och hemhjälp är vanligare i andra länder.

De oförklarliga faktorerna står för 0,9 % av löneskillnaden i Sverige

Det finns tydliga orsaker till att kvinnor jobbar färre timmar jämfört med män. Orsakerna beror också delvis på ojämlikheter mellan könen, där vissa begränsningar är sociala och andra är strukturella. Att kvinnosjukdomar har haft låg prioritet inom forskning är en trend som behövs förändras i hela världen, inte bara i Sverige.

Vad gäller lönen för lika arbete återstår ändå frågan: Varför tjänar kvinnor ofta något mindre än män? Erfarenhet inom området, antal verksamma år och en vilja att sätta karriären i första hand påverkar givetvis möjligheten att få en god löneutveckling.

Likaså handlar det om att våga begära en högre lön. Kvinnor måste också värdera sig själva högre i arbetsmiljön. Eventuellt kan detta höra samman med en lägre nivå av risktagande och att kvinnor ännu idag i högre grad uppfostras till anpassning jämfört med pojkar. Det är en tendens som förmodligen håller på att förändras. 

Observation av en 90-talist
Middagen är uppäten, kvinnorna reser sig upp för att plocka bort tallrikarna, medan männen sitter kvar vid bordet och samtalar. Länge brottades jag med tanken att jag fortfarande var ett barn och således hade frikort från att duka undan. Med åldern började jag dock att hjälpa till för jag tyckte synd om mamma och mormor som skulle göra allt själva. Det var inte så att familjens män var slöa, det handlar om vana och skilda prioriteringar.

Det är svårt att bryta inlärda mönster, oavsett vilket kön man tillhör.